Potentiometrar
Elektronik & Hobby » Komponenter » Motstånd » Potentiometrar
Potentiometrar
En potentiometer är enkelt förklarat ett motstånd vars värde kan varieras. Men allting är inte alltid så enkelt som det först verkar, och så är inte fallet när det gäller potentiometrar heller. Det finns en uppsjö av olika potentiomertyper, och vi skall försöka reda ut åtminstone några av begreppen här.
Så fungerar det
Till att börja med skall vi titta på hur resistansen i potentiometern förändras. Antingen det är en potentiomer av vridtyp eller av skjuttyp (mer om det längre fram) så är grundprincipen densamma. Detsamma gäller för mono eller stereopotentiometrar, i stereopotentiometern är det dubbla motståndsbanor och dubbla löpare kopplade till en gemesam axel.
Motståndsbanan har när man mäter mellan punkterna 1 och 3 den resistans som uppges för potentiometern. Löparen kan röras utmed motståndsbanan, och resistansen varierar då med avståndet mellan löparens kontaktpunkt och motståndsbanans ändpunkter. Summan av resistansen mellan punkt 1 och 2 samt mellan 2 och 3 är lika med potentiometerns värde.
En vridpotentiometer är precis som namnet antyder en potentiometer där löparens position utmed motståndsbanan ändras genom att man vrider på potentiometern. Dom flesta vridpotentiometrar har en vridningsvinkel på 270°, men det finns också flervarviga potentiometrar. Dessa kallas ofta för precisionspotentiomtrar.
I en skjutpotentiometer ändrar man istället löparens position utmed den raka motståndsbanan genom att skjuta den fram eller tillbaks. Skjutpotentiometrar återfinns oftast som volymkontroll i mixrar till ljudanläggningar, och deras konstruktion gör att det är lättare att med en blick se deras ungefärliga position.
Det finns ytterligare två begrepp som kräver en del förklaring - det finns potentiometrar som är linjära och det finns dom som är logaritmiska. Vad innebär det?
I en linjär potentiometer ändrar sig resistansen lika mycket för varje grads vridning, medans i en logaritmisk potentiometer så är förändringen mycket liten per grad i början av rörelseområdet, men i slutet av rörelsen är förändringen mycket stor för varje grads vridning.